personlig utveckling planering psykisk hälsa psykisk ohälsa
Upplever du planeringsstress?
Upplever du planeringsstress? Det är ett nytt år om några dagar och nästan överallt omkring pratar människor om sina planeringar och mål för det nya året. Summeringar av det år som varit görs som du får ta del av. Du blir överöst av detta och goda råd om hur du bäst gör för egen del.
Upplever du planeringsstress?
Du är inte ensam om att uppleva planeringsstress. Jag får många reaktioner på detta under den här tiden varje år. På känslan av att det ska vara perfekt och prestationsångesten som kommer med att ALLA ANDRA planerar men inte jag. Jag får det eftersom jag är en av dem som kanske får dig att känna planeringsstress eftersom jag pratar om det mycket just nu i mellandagarna. Jag pratar om min tradition att reflektera och planera och jag ger just råd på hur du kan göra. Jag eldar på den ångest du kanske redan har.
Låt mig be om ursäkt för att jag är en av dem som ger dig den känslan och samtidigt i samma andetag säger jag: Det är en del av vem jag är. Jag har gjort så här i hela mitt vuxna liv. Även före jag hade det som yrke. Jag har grejat med mål och listor sedan jag lärde mig skriva MEN jag vill erkänna en sak. Jag känner också planeringsstress.
Hur ser min planeringsstress ut?
Jag känner också planeringsstress hur konstigt det än kan låta. Jag har en press på mig som planeringsexpert att sitta inne på alla svaren och det gör sig mest tydligt den här tiden på året.
För mig handlar planeringsstressen om två saker:
1. Som expert borde väl ha den mest perfekta planeringen? Det har jag inte. Min planering är nog den stökigaste du kommer hitta för jag gör inte ens ett försök till att göra den enligt några som helst regler. Jag skriver enbart ner det viktigaste för att jag inte ska glömma och ändå glömmer jag för jag har världens sämsta minne.
2. Jag blir som förlamad i januari. Jag har svårt att hantera pressen. Det känns alltid som jag bör vara så väldigt på hugget och verkligen veta precis vad jag ska göra. Allt är ju redan planerat. Prestationsångesten är hög kan jag säga. Blogginläggen ska skrivas med lätthet för listan över vad jag ska skriva om finns och på Instagram ska jag ju därmed också ha allt klart. Det har jag INTE. Jag brukar ligga lågt i början av januari och jag är trött redan innan allt börjar.
Kanske har det med att göra att nu är min prime som en person sa till mig i DM på Instagram. Dagarna före nyår är i mitt varumärke väldigt viktiga och alla år fram till i år har jag lagt otroligt mycket tid och energi på att synas just dessa dagar. I år har jag valt bort det. I år nämner jag min planering med jag har inget planeringsmaraton eller liknande. Jag har tagit tillbaka mellandagarna till mig själv och hoppas att ”heligheten” kring dessa dagar ska kännas igen.
Nyår, min favorithögtid
Men du älskar ju nyår. Ja, jag gör ju det. Det är min favorithögtid och jag skulle säga att jag älskar tanken och känslan av nyår. Jag gillar nystarten och energin i luften. Jag blir glad av att ett år är slut och ett annat börjar. Det är förväntningarna som väcker känslan samtidigt som de ger mig en känsla av panik. Jag ogillar att inte veta (därav planeringsexpert).
Nyår har varit min favorithögtid länge. Jag har mycket tradition dagarna före. Förutom att jag reflekterar och planerar så städar jag huset. Det är som andra kanske gör före jul gör jag före nyår. Det ger mig en känsla av att slänga ut det jag ogillat under året. Det blir som ett blankt blad att börja med den 1 januari. Jag kan fokusera på det bra och släppa allt det jobbiga för en stund. Jag är en person med otroligt mycket oro vilket ger ångest. En dag om året stänger jag in dessa känslor bakom ett städat hem och en blick mot framtiden. Det är symboliskt men det ger mig ett lugn och så länge det ger den känslan så kommer jag fortsätta.
Januari består alltid av mycket ångest för mig. Riktningen ska hittas. Arbetsrytmen likaså. Alla idéer ska förverkligas men kreativiteten och genomförandet är inte lika snabb som idéen. Det blir en stress som övergår i ångest och den känslan har jag svårt att skaka av mig. Det tar sin tid. Därför blir januari alltid en månad där jag försöker att ducka. Mitt fokusord har alltid varierat mellan läsa och tänka i januari. Så ja, du hör ju hur jag funnit ett sätt att kunna gömma mig.
Till dig som upplever planeringsstress…
vill jag säga: Gör i din egen takt. Det finns ingen regel som säger att planeringen och målen ska vara klara inför tolvslaget. Det finns inte ens någon regel om att du ska vara klar i januari eller alls. Du behöver inte ha några mål eller någon planering om du inte vill. Du är hur bra som helst utan. Det är helt okej om du vilar dig i form och sätter igång när kreativiteten kickar in. Du är du och du gör så som det passar dig bäst så även om alla omkring dig skriver och berättar om året som varit och öser ur sig perfekta kreativa planer (obs: ironi) så är det helt okej om du väljer att sitta under en filt och bingewatcha (det är ett svenskt ord) serie efter serie på Netflix. Att vila sig i form är också en metod och den är lika bra som vilken annan metod som helst.
No pressure. Gör på ditt sätt. Vill du ha tips och råd så finns de här och jag hjälper dig gärna men vill du bara göra ingenting så är det helt okej. Du kommer hitta rätt du också.
Det är så otroligt skönt att höra att även professionella planeringsexperter har höga trösklar att ta sig över inför det årliga planerandet, som egentligen är roligt. Stort tack för att du delar med dig! Min intention är att vara klar under januari, men inte hela världen om det inte blir det. Under januari känner jag efter: ”är det det här jag verkligen vill göra, kommer jag hinna, är det realistiskt?” ”Är de här ledorden jag?” osv.
Gott slut och Gott nytt år!
Så bra att du har en inkänningsperiod. Det är otroligt viktigt. Och, mhm, tröskeln är hög även om jag älskar att planera.