En klok kvinna sa till mig för många år sedan:
”Hur kan alla säga att de inte har tid, när tid är det enda vi har? Det handlar bara om vad du lägger tiden på.” Detta var något som jag då inte reflekterade så mycket över. Jag var 18 och min tid spenderades på vänner, jobb och nöjen. Numera är detta något jag ofta tänker på däremot och jag tror att det är mer aktuellt nu än vad det var för tio år sedan.

Som föräldraledig borde jag ha massor av tid här hemma för att hitta på roliga bus med pojkarna, städa och hålla ordning i hemmet, samt hinna med att pyssla med det jag tycker är roligt. Jag är ju hemma 24 timmar om dygnet, har inget jobb som tar min tid. Trots detta. Jag har inte tid. Mitt hem är stökigt, min tvättstuga är aldrig tom på kläder, det finns alltid disk att diska och leksaker överallt. Barn som hänger och drar i mina byxor, ropar efter uppmärksamhet samtidigt som jag försöker torka av bordet och plocka rent efter frukosten. ”Mamma kommer snart, jag ska bara plocka undan, diska upp och dammsuga upp alla smulor först. Och starta en tvättmaskin så vi har några rena kläder. Ska bara tömma tvättmaskinen och hänga upp dessa kläderna med.”

Jag har funderat mycket på detta med min tid. Vad lägger jag min tid på egentligen? 7 dagar varje vecka. Det är 168 timmar, eller 10080 minuter om du vill läsa det så. Skulle jag vara mer fokuserad på en uppgift i taget, hänge mig åt det och inte påbörja någonting annat samtidigt så tror jag att jag skulle hinna med mer på den tiden jag har. Men det är ju så lätt att dras med. Att tänka att jag hinner med lite mer, tro att det blir mer gjort om jag gör lite av allt. Plocka lite i köket, bära in leksaker till barnens rum, hitta lite smutstvätt, bära till tvättstugan, starta en maskin, ta med återvinningen till garaget, ta med en träningsflaska till köket, diska den, starta kaffebryggaren, gå på toaletten, hitta tomma toarullar, gå till återvinningen i tvättstugan, fortsätta med tvätten som behövde hängas upp, ta med vikta kläder och lägga in i garderoben, bädda sängen, ta med tvättkorgen till tvättstugan, hälla upp en kopp kaffe, tömma diskmaskinen, plocka undan på köksbänken, öppna posten, betala en räkning, lägga in räkningen på kontoret, vattna växterna på kontoret, fylla på vattenkannan med växtnäring, torka av köksbänken. Fira med en klunk kallt kaffe. Såhär håller jag på. Jag försöker att ta tag i alla rum och alla problem samtidigt. ”Två timmar och det enda jag har hunnit med är att torka av köksbänken. Inte ens en kopp varmt kaffe har jag hunnit med!”

Det jag egentligen borde göra är att vara i ett rum, stanna där tills det är klart. Allt som inte ska vara i det rummet får läggas i en korg och ställas utanför dörren, så när jag är klar så öppnar jag dörren och tar hand om detta. Fokusera på en sak, en uppgift här och nu. Hålla koncentrationen och inte ha tankarna överallt.
Detta gäller självklart inte bara när det gäller min städning utan hela mitt liv. Jag vill göra så mycket, hinna med allt men det slutar med att jag inte får uppleva någonting av det. Jag är nämligen aldrig närvarande på riktigt, min hjärna är alltid några steg framför, planerar och ser fram emot nästa sak att göra såpass mycket att jag missar det som händer här och nu.

Istället för att lägga min tid på att vara här och nu, uppskatta de små sakerna, en kopp varmt kaffe, en diskussion om att köpa låtsasbebisar till de som inte har egna barn, eller bara att gå på toaletten helt ifred från omvärlden så lägger jag min tid på att planera. Det ska planeras att göra roliga saker. Planeras för städning, för lek, för familjeaktiviteter. Problemet som blir när jag lägger så mycket tid på planeringen är ju att det aldrig lever upp till mina förväntningar. Eller nej, det är inte sant. Problemet är att jag börjar planera nästa aktivitet samtidigt, så jag inte kan njuta av det vi gör, vilket gör att jag blir besviken och känner att tiden och upplevelsen är bortkastad. Men, nästa aktivitet jag hittar på, den ska bli rolig och den ska bli lyckad. Det är vad jag intalar mig.

Denna sommaren ska jag öva mig i att vara närvarande här och nu.  Göra en sak i taget, uppleva det som händer här och nu, inte det som kan hända i framtiden. Ta vara på den tiden jag har, för som den kloka kvinnan sa, ”Tid är det enda vi har”.

mammamariaMaria driver bloggen mammamaria.nu där hon skriver om sin vardag och sina projekt. Hon är utbildad sjuksköterska, gift med William och tillsammans har de två små pojkar.
De bor utanför Göteborg i en nybyggd villa där Maria spenderar sin tid som föräldraledig.

 

 

 

 Under sommaren 2015 får bloggen besök av 12 bloggare som alla skriver om olika saker men kommer att utgå från tidsaspekten. Tillsammans blir det en hel sommarbukett av tankar och erfarenheter som du kan ta del av. Håll utkik på tisdagar!

COLLECTIONS

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *