Det senaste har jag funderat en hel del på det här med att sätta mål och ha listor med saker jag vill göra i mitt liv. Jag är en planeringsmänniska ut i fingerspetsarna och jobbar ju med att hjälpa människor styra upp sina liv så de blir tydliga. Jag är med andra ord inte på något sätt emot mål eller listor. Tvärtom! Men, jag tror att det kan vara ett hinder i vissa skeden eller tillfällen i livet. Det kan upplevas hämmande att ha satt upp en väg att gå när kanske annat runt omkring är i gungning eller man själv inte är helt i fas med sin tänkta väg. Inget mål eller lista i världen känns peppande vad du än gör.

När inget mål eller lista i världen känns peppande

Ibland känner man sig vilse

Jag tänker inte tala om för dig att slänga dina mål och strunta i din bucket list, som du kanske har, utan jag vill öppna upp ögonen för att livet inte helt kan bestämmas på papper. Det är lätt att vilja strukturera upp allt. Börja dagen med vår satta fokustimme och sedan fortsätta med att följa att göralistan mot våra mål. Det är idealet och det är underbart när det går som på räls.

Men livet är livet och vi kan styra mycket men vi kan inte styra allt. Vi kan känna oss vilse fast allt går bra. Vi kan bli oroliga för saker fast vi vet vad vi vill. Vi kan råka ut för att någon i familjen blir sjuk och de personliga målen känns inte lika viktiga eller så är det du själv som känner att det gungar i din egen personliga utveckling. Detta händer och det är okej.

Lyssna på kroppen

Jag tror att det är viktigt att lyssna på sin kropp. Den talar ett tydligt språk. Är tröttheten tydlig då behöver du vila. Har något hänt som kräver avbrott ja, då är det inget annat som gäller. Kroppen kommer på olika sätt att tala om för dig att nu vill jag inte här. Det kan vara fysiskt eller psykiska symtom. Men om det däremot är så att tankarna går runt, runt och åter runt i huvudet då kan det vara klokt att ta fram det där pappret och pennan och skriva ner allt. När du gör det ger du hjärnan möjlighet att vila.

När inget mål eller lista i världen känns peppande

Den hämmande känslan

Tillbaka till att mål och listor ibland kan kännas hämmande trots att det som står där är vad du vill göra. För mig har det att göra med att jag behöver känna mig i fas med det som står och jag behöver fylla på med inspiration. Om jag inte får göra det då känns inget av det som står där intressant eller viktigt. Det kan vara min största dröm jag fokuserar på men även den känns platt som en pannkaka. Lusten infinner sig inte och listan blir en bromskloss för mig. Jag tittar på den och känner ingenting och jag blir sittande.

När inget mål eller lista i världen känns peppande

Receptet är att släppa taget

Receptet för detta är, för mig men kanske även för dig, att släppa taget för en stund. Låta den viktiga listan och drömmen finnas där på pappret. Jag tillåter mig själv att sova bort en hel dag eller två eller surfa runt på facebook och internet utan något som helst mål. Jag tar en promenad eller två. Pratar med vänner som ger energi. Dricker en evighetsmängd koppar med te. Jag släpper taget. Och om jag faller, ja då gör jag det. Jag litar på att jag kan ta mig upp för det har jag gjort så många gånger förut och jag kan garantera att det gör du också. För inspirationen kommer tillbaka och med den motivationen.

För mig tar det en till två dagar. När de dagarna släpat sig förbi då är energin tillbaka och idéerna börjar sakta komma tillbaka och jag kommer ihåg vad listan går ut på. Det som står där känns vettigt och inspirerande igen. Det behöver få lov att ta tid. Det är väldigt sällan som drömmarna uppnås över en natt.

Känner du igen dig?

12 tankar om “När inget mål och ingen lista i världen känns peppande

  1. Malin Your Lifestyle Coach says:

    Fantastiskt inlägg!

    Viktigt att sätta ord på att vi inte alltid mår bra och att vi inte alltid är på topp och att det är helt ok.

    Precis så fungerar jag med. Det tar några dagar (här har vi tur för många faller i veckor och månader) och så brukar jag orka ladda om för att känna att jag är ”back on track”.

    Malin Hammar-Blomwall – Your Lifestyle Coach

    • Dorotea says:

      Tack! Jag tror vi alla känner så här någon gång. Ibland stort och ibland litet. Det är lätt att tro att man alltid ska vara on ”top of things” men det är vi inte.

  2. Anna-Lena says:

    TACK för ett fantastiskt bra inlägg!?
    Det är så viktigt att det som står på vår lista är rimligt med tanke på vår livssituation här och nu. Annars kan det få negativ effekt, skapa ångest och stress. ”Att vilja men inte kunna” är en verklighet jag levt med i många år pga sjukdom. Det är både frustrerande och nedslående. Då är det SÅ viktigt att det som står på min lista är små små saker, som jag faktiskt har en chans att klara av. Det bygger upp självkänsla och självförtroende. Jag vet att jag fortfarande är på väg mot mitt mål eller min dröm, även om det just nu är med ”babysteps”.
    Kram?
    Anna-Lena

    • Dorotea says:

      Babysteps är också steg och det är viktigt att komma ihåg. Du ska ju kunna ta in vad som händer på vägen och inte bara göra för görandet skull. Det mesta vi gör kräver ju trots allt vår närvaro.

      Vad glad jag blir att du tycker om inlägget och att det gav dig en bra känsla <3

  3. maria lennartsson says:

    Ja, så där har det kännts i helgen. Dina ord gjorde mycket gott så jag har inte längre dåligt samvete över att jag bara sov och läste bort en hel helg. Känner mig mer laddad inför en ny vecka med nya möjligheter att ta tag i.
    Mia Lennartsson- gymnaiselärare

    • Dorotea says:

      Underbart! Att ha dåligt samvete hjälper inte att få energi tillbaka. Förmodligen behövde du en läshelg så att du ska orka med den här veckan.

      kram <3

  4. Christine says:

    Vilket fint inlägg, känner absolut igen mig! Idag till exempel är jag förkyld och har varit så frustrerad hela dagen för att jag har så mycket jag vill göra men inget har känts lustfyllt..ska försöka att bara vila och lita på att lusten kommer tillbaka 🙂

    • Dorotea says:

      Kul att du gillar 😀 Vila ger lust så länge man inte vilar bara för att man kan vila så att säga utan tar tag i saker när man vilat klart. Man kan inte vila hur länge som helst. Eller man kan … ja du fattar.

  5. Eva Adeen says:

    Jag förstår verkligen varför det här inlägget blev veckans mest lästa. För hur ska jag kunna tro på en coach som inte vet att det finns dåliga dagar? Eftersom det är så jag känt hittills har jag läst alla hurtiga tips och råd om hur jag ska organisera mig för att få mer gjort men ändå lagt råden åt sidan eftersom personen som skrivit råden verkat sakna insikt om hur det verkliga livet ser ut.
    Tack!

    • Dorotea says:

      Livet är inte rosaskimrigt utan går upp och ner. Ingen har enbart bra dagar. Inte jag heller. Min planering faller också och ibland får jag inget gjort och vissa dagar har jag ingen som helst lust att göra något alls. Jag vill spegla livet som det är samtidigt som jag har verktyg och kapaciteten at hjälpa andra att nå sina önskade mål.

      Tack för din kommentar. Den gjorde mig glad 😀

  6. Not giving up says:

    Tack snälla, detta var precis vad jag behövde läsa! Problemet för mig de senaste åren är att så många stora saker hänt på kort tid, vissa av dem väldigt jobbiga tex dödsfall i familjen. Och jag har inte hunnit med att förstå och bearbeta allting ännu, så jag är i ett tillstånd och en livsfas just nu som är svår att sätta ord på. Jag kommer att behöva låta det ta tid att sörja, ta in alla förändringar, hitta mig själv och vad jag ska satsa på i livet osv. Inte nog med detta, jag har haft väldigt mycket att lösa, ordna & fixa, och då menar jag förutom alla vanliga vardagsbestyr, att jag har haft väldigt omfattande och stora projekt som krävt mycket ansvar, plikter, planering och tänkande. Allting på en gång, och dessutom haft ett helvete med skadedjur som gjorde att jag aldrig fick sova, i ett och ett halvt års tid (fick ingen hjälp!), och.. ja, du fattar! Allt detta tillsammans hade tagit knäcken på vem som helst. Men jag är samtidigt otroligt stolt och imponerad över att lilla jag klarat mig igenom och kommit ut på andra sidan! Tacksam för att jag växt och utvecklats som människa av det jag gått igenom! Nu tappade jag visst tråden, men: jag kan inte bara bestämma mig för att träna 3 dar/vecka, göra si och så 2 dar, bla bla- jag har FÖR många måsten, FÖR många tankar i huvudet som snurrar, FÖR MYCKET att tänka på just nu- att det är helt omöjligt att fokusera och få till några rutiner! Jag glömmer dem helt enkelt, eller de liksom faller bort.. Det finns för mycket annat som distraherar.
    Om ett tag kommer projekten dock vara över, och då kan jag pusta ut och ta en titt på regelbundna måsten, se om jag kan ta bort några och ersätta med bra rutiner tex träning. Måsten heter ju måsten för att de MÅSTE göras, annars drabbas man av konsekvenser, men det är orimligt och ohållbart i längden att ha tusen olika möten och personer man måste träffa, telefonsamtal att ringa osv, när man är förtidspensionerad pga stress, trauma och psykisk ohälsa! Tacksam för att du nu fått mig känna att det är okej att inte ha struktur & rutiner! 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *