Min box är rund

Att släppa kontrollen kommer bli mycket av ett tema för mig framöver. Jag är en person som vet precis vad jag vill, vart jag är på väg och hur jag ska vägen vandra. Jag har en box som är väldigt tydlig MEN jag är otroligt mycket utanför boxen eftersom jag allt som oftast gör tvärtom. Man skulle kunna säga att min box är rund.

Min kontroll handlar om känslor

Det kan låta underligt att jag som är en person som verkligen älskar att planera vill ha mindre kontroll. Är det inte därför jag planerar för att ha kontroll? Jag trodde det men jag har insett att jag planerar för att inte behöva bli känslosam. Jag har inget emot känslor men jag tycker inte om att visa mig ledsen, sårbar eller arg. Jag är glad. Och jag är verkligen glad för det mesta men de andra känslorna kommer ju också och det ska de få göra. Kontrollen handlar också om oro. Jag är en orolig person även om det utåt kan verka som jag tycker det mesta är lättsamt. Försvarsmekanism och kontroll kallas det.

Jag har ett kontrollmönster som jag skapat under hela mitt liv och nu önskar jag spränga muren. Det betyder inte att jag plötsligt kommer gråta offentligt eller att jag kommer skrika rakt ut när jag är arg. Antagligen inte. Det är inte så jag är men jag kommer tillåta känslorna att komma mer. Nu trycker jag bort dem.

Såklart släpper jag inte taget om det konkreta

När jag pratar om att jag vill vara mindre konkret och mer i känslorna så betyder inte det att jag släpper taget om det konkreta. Jag behöver det konkreta, som jag är grym på, i mitt jobb. Och jag vet att du som följer mig uppskattar tydligheten. Jag kommer fortsätta med det. Jag kan inte släppa det eftersom det är en del av mitt jobb och jag älskar mitt jobb. Jag tycker om att skapa tydliga konkreta planer att följa. Jag älskar att hjälpa dig sätta upp mål, hitta vägen fram och sedan uppnå målet du satt upp. Det är det bästa jag vet. Jag kan vara både och tänker jag. Jag kan vara konkret och i känslorna men inte alltid samtidigt. 

En rund box

Att ha en rund box är himla smart kan jag säga. Du kan fortfarande få hålla dig i den trygga zonen om du vill men du kan rulla med till platser som känns läskiga eller till platser där du skulle vilja vara men inte riktigt vet om du har tid med just nu. Din runda box kan förflytta sig och ge dig möjligheten att på nära håll beskåda det du drömmer om. Att sitta på första parkett är ett mycket bra steg mot att öppna dörren på boxen och gå ut och delta. Att rulla med boxen är som att gå på studiebesök. Du behöver inte hoppa rakt ut utan du kan lite smygande påbörja din resa ut ur boxen.

Utanför-boxen-människa

Jag är en utanför-boxen-människa men såklart har jag sådant som känns mer bekvämt inne i boxen. Jag är bara människa och jag tycker om trygghet och känslan av att vara omhuldad. Boxen ger den känslan. Men det att jag har rundat kanterna på min box så mycket att den blivit rund har gjort att jag snabbare förflyttar mig från inne i boxen till utanför. Min förflyttning är snabb. Den sker i tanken många gånger. Jag rullar boxen i huvudet och föreställer mig mitt studiebesök istället för att faktiskt göra det. Visualisering kallas det och är ett av de bästa knepen jag har när det kommer till att vända rädsla till action.

Använd visualisering

Jag föreslår att du använder dig av visualisering. Gör du inte det alls idag så börja och gör du det redan så använd dig av det mer. Visualisering handlar mycket om att använda din fantasi. Låt den få skena iväg med dig. Föreställ dig hur det är att göra det du vill göra och hur det kommer att kännas när du själv gör det. Visualisera fram känslan du vill känna. Föreställ dig hur det är att ha det du visualiserar om som en del i ditt liv. Lev det i huvudet. Känn hur det känns. Och skriv eller rita. Rita vad som händer eller skriv. Allt visualiserande och dina skrivna ord kommer ge dig mod. Du kommer inte längre känna dig främmande för det du vill våga ta dig för. Det går att se det som fyra steg egentligen:

1. Du får idéen, önskan, om att göra något.
2. Du visualiserar din idé i huvudet om och om igen.
3. Du ritar eller skriver ner det du visualiserar och känner.
4. Du går ut och gör det du från början hade en önskan om.

Om du inte känner dig modig nog efter att du skrivit eller ritat då rullar du din box, för din box är rund nu ju, till en plats där du kan beskåda någon annan som gör det du vill göra. Du går på studiebesök. Antingen lite i smyg eller så ordnar du ett möte med någon som gjort det du vill göra och så ställer du frågor. I det fallet blir det fem steg. Båda sätten är bra. Det viktiga är ju att du ger dig ut ur boxen. Eller hur?

PS Ser du vad som hände? Jag blev konkret. Jag gjorde en lista åt dig.