mitt i livet
Jag är tafatt men visionen är stark
Det känns som jag inte riktigt har hängt med i det här att 2023 är här och ändå pratas det inte om något annat. Jag har också pratat om det i samtal varje dag men jag känner det inte helt. Jag är tafatt men visionen är stark skulle man kanske kunna sammanfatta det som.
Jag är tafatt men visionen är stark
Det är så det är, VARJE ÅR! Fokus ligger på nytt år och allt det där som ingår i årsskiftet men jag ligger efter. Jag är så inne i det jag ska leverera den här tiden på året att mina känslor kommer på efterkälken. Ändå förberedde jag för just det här i år men ändå känner jag mig tafatt och förvirrad. Det är en konstig känsla för samtidigt känner jag att jag vet vad jag vill. Visionen är stark och den bor inom mig. Jag bär den med mig.
Och det här med visionen är konstigt för den är mer en känsla än innehåll. Jag har inte några specifika nedstamp i min vision utan snarare en livsstil som jag känner att jag vill ha och trivs med. I den ingår såklart vissa saker men inte ens de har jag namn på. När det känns rätt så känns det rätt. Det är det jag följer. I samtal med människor känner jag snabbt om det leder åt det håll där jag trivs eller inte. Jag känner vilka jag vill ha mer umgänge med och vilka inte. Jag känner vad jag vill jobba med när det dyker upp framför mig. Jag känner vad jag vill ha mer av och vad jag vill ha mindre av. Det har blivit en del av vem jag är och det blir tydligare och tydligare tycker jag.
Sex dagar in i 2023
Sex dagar in i 2023 och jag känner mig tafatt. Jag jobbar men vet inte vad jag egentligen ska ta tag i. Jag fotar och gör det där jag brukar men vet inte vad jag ska fokusera på. Jag har tankar men de landar inte. Jag väntar på böcker jag vill läsa men eftersom de inte är här än så är det inte konkret. Så där håller jag på just nu och det är okej. Helt okej. Jag är nöjd. Jag hänger med bara och vet av erfarenhet att plötsligt en dag kommer jag vakna med kreativitet så det sprutar ut ur öronen. Det ska bli intressant vad jag ska göra då.
De här dagarna har jag suttit med projektplan för företaget jag är Vice VD för och jag har bloggat en hel massa här i dorro MAGAZINE. Jag har haft en hel massa möten och försökt få ordning på min mejlkorg. Jag har påbörjat coaching med en ny klient och har börjat skissa på hur jag ska jobba med coaching under 2023. Jag ska minska men det betyder inte ta bort så det är väl där jag har varit en smula kreativ. Vad det kommer bli vet jag inte riktigt än. Jag har inte nått in i känslan helt så jag hittar inte rätt formulering riktigt. Det landar snart.
Same procedure as every year
Så ja, vad ska jag säga? Det är som det alltid är den här tiden på året. Jag är allmänt förvirrad och har inte kommit ikapp riktigt. Det att det är ett återkommande fenomen känns tryggt på något sätt. Jag blir inte förvånad när det händer och nu är jag så van vid det att jag tar det med ro fast samtidigt längtar jag efter att kreativiteten ska kicka in.
Så det är mina sex dagar in i 2023.
Hur har du haft det?