Det är lätt att tro att jag planerar allt jag ska göra men riktigt så är det inte. Jag har i stort sett alltid en tanke med allt jag gör men det är inte nödvändigtvis planerat i minsta detalj. Däremot tycker jag om att ha koll. Jag är inte längre ett kontrollfreak på samma sätt som jag varit men jag vill fortfarande ha insyn och åsikter. Men så ibland vill jag verkligen planera men det går inte. Jag kan inte få tankarna att hamna i en vettig ordning. I huvudet låter saker logiska men det går inte att formulera till något vettigt. Ibland är det helt enkelt så att det tar tid för allt att landa.

Det tar tid att landa

Jag har varit hemma från rehabiliteringen i en vecka nu. Jag hade tänkt att landa i en plan kring hur jag skulle överföra allt det bra jag lärde mig in i mitt vanliga liv men hittills har jag inte skrivit ett ord. Ingenting är i ordning alls.

Och just detta är väldigt typiskt mig. Det tar tid. Jag behöver ha det nya i mitt huvud ett bra tag innan jag kan ta tag i det och göra något bra av det. I det här fallet handlar det om att strukturera upp en vardag med familj, företag, träning och bra mat. Inga konstighet. Inte speciellt svårt heller men ändå sitter jag här en vecka senare och fortfarande tänker.

Larm för allt

Det jag behöver är en skalmanklocka. En klocka som ringer när jag ska äta, träna och jobba. Det är den biten som jag behöver få ordning på. Hämta barn, göra läxor, städa huset och laga mat det är inga konstigheter. Men att jag ska äta när ingen annan är hemma det är tydligen rocket science i min värld. Så ja, en massa larm på telefonen som talar om för mig vad som gäller är vad jag behöver men ni hör ju hur galet det är. Jag kan ju klockan. Det är väl bara att titta på den.

Tidscoachen – ett hopplöst fall

Plötsligt känner jag mig som ett hopplöst fall. Förändringar tar tid och det får de göra också men visst är det trevligt om allt bara kunde falla på plats som i trollerislag. Några sekunder om dagen önskar jag att det vore så men egentligen vet jag att jag tycker om resan. Det är den jag älskar mest. Allt som händer, allt jag lär mig och tillbakablickarna. Jag vill ha det så. Jag tycker ju om utmaningar.

Jag tänker helt enkelt lyda mitt eget råd och sätta mig ner och skriva ner vad det är jag vill och sedan planera in det i min kalender. Återigen handlar det om prioritering. Jag har massor med utrymme men fyller dem just nu med fel saker. Så skärpning tidscoachen. Dags att landa i en plan.