behind the scenes mer personligt. Med hjärtat
Ibland låtsas jag
Någon frågar mig hur jag mår och jag svarar sedvanligt: allt är bra. I själva verket har jag ont i precis varenda del av min kropp och jag är så trött så jag själv förundras över att jag kan hålla ögonen öppna. Så ja, ibland låtsas jag.
Ibland låtsas jag
Ibland låtsas jagJag bloggar om vardagsliv, planering och beteenden kring tid och ibland får ni även en glimt av mitt liv. Jag har den senaste tiden funderat på om det kanske är så att jag trots att jag är personlig ändå visar för lite av mitt liv. Jag vet inte. Det kan bara du som läser bedöma. Men jag kan vissa dagar känna att fasaden är hög och ogenomtränglig.
Kanske är det inte så mycket en fasad utan den jag är. Jag är van vid att leva med svårigheter i form av en strejkande kropp. Jag kan inte varje dag säga att jag har en dålig dag. Hur skulle det vara? Och dessutom skulle det vara en lögn. För jag har riktigt riktigt bra dagar. Dagar fulla med bara glädje. Men ingen dag är utan smärta. Och jag väljer därför att låtsas ibland. För vem vill lyssna på en gnällspik?
Ett skifte i min tankebana
Ett skifte i min tankebanaImorgon är det en månad sedan jag blev inlagd på sjukhus i ett dygn och ska jag vara helt ärlig så skedde en förändring den dagen. En som sakta sakta har smugit sig på. I en dimma av trötthet som vilat över mig sedan dess har jag insett att jag inte är odödlig. Förstås visste jag det tidigare och jag har insett det på väldigt nära håll minst två gånger tidigare. Men denna gången hände något. Något annorlunda.
Jag har ännu inte satt fingret på vad det är så jag har inga svar och inget att berätta. Jag vet bara att det skett ett skifte i min tankebana som jag behöver förvalta.
En fängslande inledning
En fängslande inledningOch hur det kommer sig att jag skriver om detta idag är för att jag igår läste den mest fängslande inledning till en bok någonsin. Den enda boken jag köpte på Bokmässan i år. Jag öppnade den lite snabbt för att läsa innehållsförteckningen vilket jag alltid gör innan jag ska börja läsa en bok. Jag bläddrade till inledningen och började läsa den. Och fastnade. Jag kunde inte lägga ner den trots att jag visste att jag skulle bli sen till att hämta min dotter. Jag var tvungen att läsa klart. Det jag läste fångade för en sekund min tanke jag haft och nu tror jag att jag ska kunna börja jobba med att formulera den.
Leva ett liv jag är nöjd med
Leva ett liv jag är nöjd medVad vill jag ha sagt egentligen? Det frågar jag mig själv också men i korta ordalag så vill jag säga att ibland låtsas jag. Inte för din skull, utan för min. För att jag behöver leva ett liv som jag känner mig nöjd med. Ett liv som inte smärtorna styr över.
PS Boken heter ”Driven till max – Överlevnadsguide för dig som inte kan sluta prestera” av Christopher Toll.
Viktig distinktion där tror jag, att du gör de val du gör, för dig, för din skull, och inte för att vara andra tillags.
Gör en fin dag min vän!
Det tycker jag också. Det är lätt att vara andra tillags men det kan man inte alltid vara.
Tycker mycket om dina brev, dina inlägg , kloka tankar, erfarenheter och kunskaper. Lärt mig massor om mig själv i våra samtal. Och ibland har jag fått skymta en del av ditt privata jag. Och det ger som en resonansbotten till det du säger, ett djup som ger något mer, som ett möte mellan jag och jag.. (kanske ngt som W Stinnisen sagt, boktips! 😉 som jag också uppskattar. Fokus har ändå varit på saken,eller på mig i coachingen, professionellt men jag har uppskattat att det inte ”bara” varit din kunskap utan också dig som jag får möta. Att tala sant om livet och att vara den man är idet man är och ändå hålla sitt professionella perspektiv, fortsätt med det 😀 Även om det är en provning och balansgång om vad man delar och varför och när.. Kram till dig!
Vilket klokt och fint inlägg. Härligt att du stannar upp och reflekterar över dig själv och din situation. Tog till mig mycket av set du skrev.