Tid
Hur värderar du andras tid?
Jag pratar ju som mest om hur du värderar din egen tid. Vad gör du med den och är du nöjd? Idag vill jag vända på det och fråga:
Hur värderar du andras tid?
Vi har alla platser att ta oss till, saker att göra, möten att gå på och människor att träffa. Vi planerar in när dessa saker ska göras och gör vad vi kan för att hinna med vår agenda. Du ser fram emot fikastunden med vännen, stressar dit och så visar det sig att du är först. Först kan man vara utan att det gör så mycket. Någon måste ju vara det men så går tiden och vännen kommer inte. Efter en lång stund kommer vännen in genom dörren och pratar på och ni umgås som bestämt. Hur känns det att vara den som väntade? Du stressade dit och vännen kommer försent.
Att respektera andras tid är oerhört viktigt. De har avsatt tid för dig. Tid att tillbringa med just dig oavsett om det handlar om en fika eller ett snabbt avstämningsmöte. I deras dagsplanering har de avsatt den här tiden och räknar med att även hinna med det som kommer efter. Är du då sen så kommer den planen att spricka och du är orsaken till det.
Hur tänker du kring att vara i tid till bestämda möten?
Bra att ta in bådas sidor av det här med tidsaspekten. Jag brukar tänka att saker har en orsak och att saker alltid kommer tillbaka till en i en eller annan form. Kommer någon sent och inte hör av sig så tänker jag, det finns säkert en förklaring. Ibland gör det inte det och det lämnar ett avtryck hos mig som jag lägger till bilden jag har av den personen. Man är det man gör på det sättet. Så jag får bete mig så som jag vill bli sedd.
Tack för en väckt tanke. 🙂
/Jeanette
Väldigt bra reflektion Jeanette! Vi behöver vara som vi vill att andra ska uppfatta oss. Och jag tänker också så att om någon är sen eller gör på ett sätt som jag tycker är underligt så har det en bakomliggande orsak. Det jobbiga är när det händer många gånger med samma person för då lägger man till det till deras identitet precis som du skriver.
/Dorotea
I min värd är det fruktansvärt oartigt att komma försent men jag inser att det är en del av min kultur att tänka så. I mitt liv som familjehemsmamma och God man till ensamkommande flyktingungdomar har jag lärt mig att synen på tid är väldigt kulturellt betingat. Mina ungdomar kunde tycka att vi i Sverige saknar all form av sans och balans som alltid tjatade om tid och tider att passa… Träden vajar ju för vinden räcker inte det???
/Annika
Vad intressant Annika! Självklart är det kulturella skillnader och vi glömmer lätt det som är formade i den svenska formen.
Älskar: ”Träden vajar ju för vinden”. Ska ha dagar som är sådana.
/Dorotea
Så sant! Jag har reflekterat över detta tidigare också!
Tänker på det tex när någon talare eller klassdeltagare pratar mycket och länge vilket leder till att det drar över på söndagens möten så att mötet inte slutar i tid. Att den personen inte har respekt för de andra i gruppen. Att den anser att det den har att säga är viktigare än alla andras tid.
En fråga värd att lyfta! Tack för din vishet 🙂
Ja precis så. Har man avsatt en tid så är det den som gäller. Allas tid är viktig.
Kram, Dorro