Jahaja, då ska jag försöka sammanfatta 2020 med ord också. 2020 i bild var enklare kan jag säga.

Vad har jag lärt mig?

Vet du vad det här året främst har lärt mig? Att kris är innovationens moder. Att kris tar en ännu längre utanför boxen. Att kris får en att se styrkor man inte visste man hade. Att kris får en att ta fram kunskaper som legat begravda. Jag har lärt mig många fler saker såklart men mycket av det jag har lärt mig kommer ur just det jag gjort långt utanför min bekvämlighetszon.

Planen slängs

I kris gäller inte planen längre. Den görs om efter omständigheterna som råder. Att klänga sig fast ger inte vinst. Menar inte pengar nu utan i själen. Att i kris hålla fast i den ursprungliga planen sårar själen. Det gör det svårare att andas och svårare att skapa driv framåt. Det kan såklart vara en sorg att släppa taget men det som kommer eller blir kanske blir bättre. Du vet inte det nu.

Hur har pandemin påverkat mig?

Jag har inte varit den som råkat hårt ut i den här pandemin men en av de främsta anledningarna till det är att jag släppte taget direkt. Jag lät inte mina mål för året styra mig utan jag satte sikte på att inte drunkna. Vad det egentligen betydde visste jag inte mer än att det inte var ett alternativ för mig.

Jag skapade ingen ny plan mer än att målet var att hålla skutan flytande och om nödvändigt vända den. Jag agerade utifrån vad som gällde för dagen till en början. Med båda ögonen i DN jobbade jag samtidigt. Jag fattade svåra beslut. Jag släppte taget om min bebis och jag tackade ja till en VD-post för ett nystartat företag istället för att lägga mig. Jag blev delägare i företaget några månader senare. Så jepp, jag investerade. Jag gjorde ganska många saker som var tvärtom än andra. Jag gjorde som jag alltid gör. På mitt sätt.

Mitt bolag jag drivit i snart åtta år står kvar. Jag får nya kunder. Jag gör insatser. Det blev ett AB i år. Jag har inte omsatt som förra året men jag vet att jag tagit ikapp en del under kvartal tre och fyra. På något sätt har inte mängden pengar varit i fokus utan att flyta med näsan över vattenytan utan att samtidigt dras neråt. Det har jag lyckats med.

Ett av de nya uppdragen har jag att tacka för det. Jag undervisar igen. En passion jag har. Jag kommer fortsätta med det så länge jag fortfarande tycker de är kul. Ämnet är företagande och det älskar jag. Passar perfekt. Uppdraget är som underkonsult till Arbetsförmedlingen i deras program för de som ska starta egetföretag.

Det nya bolaget är något helt annat. En ny bransch men inte okänd för mig. Startades i somras och kontakter har etableras. Omsättningen i år blir inte gigantisk men första halvåret nästa år ser redan ljust ut. Mycket ljust. Jag har passerade säljmålet för första halvåret i december i år. Jag som alltid har sagt att sälja det kan jag inte, har bevisat mig själv motsatsen. Jag kan relationer och det har varit till nytta.

Fokus på vad jag kan göra & vad vi har missat

Under året har jag helt fokuserat på det jag kan göra istället för det som inte var möjligt. Självklart har även jag sörjt sådant som inte blev av. Vår planerade resa till USA fick såklart ställas in och det var vi alla ledsna över. Förmodligen kan den inte bli av förrän i 2022 vilket känns långt fram.

För min dotter blev mycket en besvikelse i år. Hon gick ut nian och fick varken någon bal eller hejdundrande skolavslutning. Hon var bedrövad när hon förstod att den efterlängtade Håkan Hellströmkonserten inte skulle bli av. Men allt det där hände och hon överlevde och fick uppleva annat istället som att vandra i Dalarna. 

Sonen missade inte så mycket i år när det kommer till nöjen men en hel del skola. Han får ofta feber och i år gick det inte för sig att gå till skolan med feber så det har blivit en hel del skola för honom här hemma. Han har roat sig med det han brukar roa sig med: spela spel och spela fotboll och basket så för honom har det mesta varit som vanligt ändå.

Min man var sjuk i slutet av mars i vad vi tror var Corona. Då gjordes ju bara prover om man blev inlagd. Han har jobbat hemifrån sedan den 12 mars. Vi är båda hemma tillsammans varje dag. Passar oss rätt bra men ibland blir vi allt båda frustrerade.

Vad mer har jag gjort & lärt mig?

Jag omvandlade min enskilda firma till ett AB i juli. Det var kanske inte helt rätt tid för det men jag kände att det skulle ge mig stabilitet i krisen. Och det har det gjort så jag är glad att jag fattade det beslutet. Bolaget heter dorro AB. Såklart!

Under året har jag skaffat mig kontor i stan. Varför? För att jag behöver någonstans att ta vägen nu när mannen alltid är hemma samt att i VD-rollen behöver jag ha möten med de andra i bolaget och det lämpar sig bäst på annan plats än hemma.

Jag har förmodligen helt bestämt mig för att skriva en ny bok. Den kommer inte vara lik någon av mina andra böcker. Den är mer jag. Jag som person. Vad det betyder vet jag inte än.

Jag har lärt mig, igen, att jag är fasligt envis och att jag kan jobba nästan hur mycket som helst om jag vet att jag får vila snart. Jag har bevisat det om och om igen den här hösten. Jag har haft veckor där jag jobbat 80 timmar. Bra? Inte ett dugg. Nödvändigt? Tyvärr har det varit det.

Något som blivit väldigt tydligt för mig är att om jag slutar tänka pengar så landar de i plånboken. Jag vet, det låter lite väl enkelt men med ett tydligt säljmål och en metod är det precis det som har hänt. Jag har inte tänkt så mycket på när pengarna ska komma utan att de ska komma när tiden är inne.

Har jag drivit in mycket? Inte mer än vad jag brukar men helt klart mer än vad jag hade gjort om jag inte ändrat riktning och fattat de där svåra besluten där nedläggning av medlemsprogrammet ingick.

Och viktigast av allt kanske är att när jag omger mig med rätt människor då sker magi.I år har det varit extra tydligt då umgänget varit tvunget att begränsas. Då har jag fått välja mina närmaste kollegor, min syster med familj och en och annan nära vän. Nu när cirkeln varit mindre än vanligt så har mitt fokus varit större. Samtalen har kretsat kring det som varit viktigt och nödvändigt för att ta mig, oss, framåt. Både jobbmässigt och hemma. Tar jag med mig det vidare in i åren som kommer? Jag hoppas verkligen det.

Det jag har gjort minst av i år är att coacha inom planering. Jag har saknat det men det har inte funnits utrymme. Kanske, jag hoppas, blir det mer av det under 2021.

Och lite transparens

Jag tänker att jag ska dela med mig att några siffror. Inte för att jag behöver utan för att jag tror att det är viktigt med transparens. Siffrorna visar vad jag har dragit in under året. Inte min omsättning. Inte min vinst. Bara vad som satts in på kontot. Bokslutet är liksom inte gjort än.

dorro AB – 332 282 kr (mycket mindre än förra året)

dorro AB + Doceo Consulting AB – 520 282 kr

Så ja, ni ser att det inte handlar om några enorma pengar men det har varit tillräckligt för att det ska gå runt. Mer än så har jag inte krävt.

Som jag sa så har jag redan uppnått säljmålet för kvartal ett och två av 2021 för Doceo. Där har jag dragit in och skrivit kontrakt för uppdrag på över en halv miljon. Fler är på väg in för tiden januari till sista juni. Vad juli till december har att bjuda på återstår att se men jag har mina misstankar.

Vad har varit jobbigast?

Det absolut jobbigaste i år har helt klart varit oron. Oron för vad som ska hända. Oron för att vi ska bli sjuka. Oron för att någon nära ska bli sjuk. Oron för vårt samhälle som förändras. Oron över det ena och sedan det andra. Alldeles för mycket oro som tyvärr orsakat att min ångest varit mer påtaglig framför allt under senare delen av året. Jag har parerat det rätt bra men det har varit dagar som varit riktigt tunga. Jag hoppas verkligen att nästa år ska bjuda på mindre oro. 

Är jag nöjd?

Är jag nöjd med 2020? Både ja och nej. Jag är nöjd med min jobbinsats. Jag är nöjd över att jag har tagit mig framåt trots hårt motstånd. Jag är glad att jag inte har deppat ihop även om tillfällena för det varit många. Jag är glad och nöjd över att min kreativitet funnits till mig hjälp och jag är nöjd över att min förmåga att fokusera kommit väl till nytta.

Jag är nöjd över att jag hållit hela familjen flytande. Det har inte varit helt enkelt alla dagar. Inte när jag behövt jobba så mycket och planerna för oss alla ändrats med snabba ryck många gånger om. 

Det som gjort mig mest ledsen är att behöva säga nej till barnen så ofta även om de har förstått. Det har varit ledsamt att se dem anpassa sig så otroligt snabbt och bra. En erfarenhet för dem helt klart men inte helt naturlig, Inte på det sätt som det varit i år. 

Jag skulle nog säga att jag varit mer ledsen för andra än för mig själv i år. Jag har inte saknat mycket men jag har sett andra krascha. Det har gjort väldigt ont i hjärtat.

Det var min sammanfattning av 2020. Lite annorlunda än vanligt kanske men det är ett svårt år att sammanfatta.